Ett nytt kapitel i katternas liv



Ikväll har Elsa och Tottie åkt för att bo i ett annat hem.. Det käns både tungt, tråkigt, ledsamt och lättande. Jag saknar redan att det står ånon vid dörren och spanar när man kommer hem, eller då Elsa sträcker fram tassen och fäller ut klorna för att sedan nudda en och fälla in klorna igen så det blir som en lite klapp, för att själv bli klappad. Och Totties utveckling. Hon började mjaoa häromdagen. Dova söta mjao.

Usch. Känner mig nästan lite lipig.

Fast samtidigt.. Hade vi väntat i ett år hade avskedet varit tusen gånger jobbigare.
Jag är i varje fall tacksam att jag har fått ha dom den lilla tiden som gått.

T&E

Fler bilder på Tottzor och Elzor.


Katterna


Tog nyss några bilder på Elsa och Tottie. Innan fick ingen röra Tottie, igår strök hon sitt huvud mot min hand, men mer fick jag inte göra, då sprang hon iväg. Idag har jag fått klappa henne medans hon låg ner bredvid Elsa som sov. Men hon spinner inte. Det gör däremot Elsa, hela tiden. S åfort man tittar på henne spinner hon.
Det värmer att se hur bra de mår.
Tottie har fortfarande en inflamation i ögat som vi inte kan behandla förräns vi får röra henne. Om en vecka tror jag vi kan påbörja det.


En katt-astrofalisk natt...igen


Såhär brukar Elsa lägga sig. När det är riktigt skönt sträcker hon fram framtassen (hehehe hajar ni. Sträcker fram FRAMtassen? hehehe. ok. den var dålig) så långt hon kan. Här är hon påväg att göra så. Sen vill hon bli kliad på magen. Om och om igen.

Jag är trött. Jag har nog inte sovit en hel timme på två nätter. Katterna har sprungit maraton i sovrummet och ut i vardagsrummet för att springa tillbaka samma runda om och om igen. Och springer de inte maraton tävlar de om vem som kan mjaoa mest och högst...

Jag vet inte riktigt vad de vill. Maten fanns på plats, lådan var ren och de fick uppmärksamhet?
De gör otroliga framsteg i varje fall.

Elsa kryper ut för första gånger

Första videon jag lägger upp. Spännande va?!!?

Tottie och Elsa har legat under badkaret sen tidigt imorse. De har varken ätit eller druckit på många timmar. Jag la mig ner på golvet och började kalla på dom med alla röster jag har på lager. När inget hjälpte visslade jag till och då ploppade ett huvud ut. Det var Elsas.

Efter att ha visslat ett X antal gånger och klappat på hennes lilla huvud som hon stack fram och berömt henne med den ljusaste röst jag kunnat få fram hände det här:

(Var berädda på: 1, att jag hela tiden pratar med bebisröst. 2, att de enda ord jag växlar mellan är "BRAAA!! VAD DU ÖR DUKTIIIG!! SPÄNNANDE!!")



Kontakt och inte så väl kontakt


Såhär har vi legat till och från hela kvällen. Elsa har gårr utanför buren två gånger och spanat, men det varade inte i många minuter. Jag har legat och klappat och kliat henne och lagt upp två olika sorters mat runt buren. Hon har börjat spinna när jag kliar henne vilket är ett roligt framsteg!

Ja.. och här är då Tottie. Under badkaret....
Hur kan man ens få plats så? Hon sitter liksom intill väggen?

Jag som behöver duscha..

Elsa och Tottie


Här är första bilden på Elsa närmst och Tottie längst in.
Som ni vet är det här katter som utsatts för diverse hemskheter och flytter. Som ni kan se har båda en inflamation i ögat som ska baddas med ljummet vatten då och då.

Ingen av dom har varit utanför transportburen ännu och de sitter där livrädda och skygga. Men jag har legat och klappat på båda två och de har nosat på mig så det ska nog gå bra.

Önska oss lycka till!

RSS 2.0