Ibland blir oron för stor

Från morgon till kväll ska jag plugga in 2-300 glosor. Och lära mig en artikel från BBC utantill för att diskutera imorgon.

Jag börjar få panik och ångest. OM jag inte får det här jobbet. OM.. Vad gör jag då?
Efter jag är klar med mina kurser finns det en risk att jag inte kommer in på högskolan för att jag automatiskt hamnar i en reservgrupp för att jag läst på komvux vilket är ett sjukt system.

Då tvingas jag läsa småkurser och ta ännu mer lån för att överleva och tänk om min hjärna inte orkar ta in så mycket mer info just nu? Visserligen vill jag läsa språk vilket jag ska göra i så fall. Men det som oroar mig är min egen ork.

Att sitta såhär och vänta på att få svar OM jag får jobbet eller inte tär på mig. Det tar en timme för mig att somna för jag ligger och grubblar. Om jag pluggar kommer jag ofta av mig för att jag tänker på vad jag borde sagt mer om på intervjun.

Okej.
Gud?
Om du finns, om du vill att jag ska orka mer, om du inte vill jag ska dö i förtid,
om du vill att jag ska få ett lugnare liv, om du vill att jag ska få lite belöning för vad jag kämpar för?
Hjälp mig då få jobbet!

Tack!

Vilket deppigt inlägg der här blev.





Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0