Ett litet livsprojekt jag börjat med är att försöka ta en bild på mig och Viktor ihop som ser normal ut.
Jag gillar inte heller att ta seriösa bilder, men ibland kommer man till ett vägskäl i livet där man önskar man hade en sådan bild. En vacker bild att se tillbaka till. Ungdomens ljuva år när vi fortfarande inte har åderbrock i ansiktet och mörkla stora leverfläckar med hår på mellan alla rynkor.

Problemet är vi aldrig kommer att kunna ta en sån bild. Aldrig.