Ser ni vad jag har på min rygg/axel?

En klöstuss...

...Som i protest la sig på min väska för jag inte skulle gå.

Och inte kunde jag väl det?


När vi kom till vår byggnad och skulle gå upp för trappan kom en liten nyfiken katt. Jag sätter mig ner och klappar den och efter det följer den oss upp. Simon som är hård i sin uppfostran klappar knappt katten för den inte ska bli fäst vid oss och går in och diskar. Jag stannar kvar och leker och gosar... i 30 minuter.

Någon gång måste jag ju gå in, och då står katten utanför köksfönstrer och tittar in och JAMAR. Den jamar och vill in. Mina moderskänslor klarar inte av sånt!